Guggenheim

Ja, nog flamsat nu.
(Förväntar mig dock en hel del kommentarer angående de två föregående inläggen.)

Något nytt under radarn hos mig? Tja, har äntligen införskaffat mig ett par äkta Ray-Ban pilotbrillor. Schnügga är bara förnamnet.
Annars har det inte hänt överdrivet mkt.

*Försöker komma på hur jag ska göra för att gå framåt. Det känns ärligt talat som att jag är en pjäs i något löjligt gammalt sällskapsspel och att jag nyss dragit kortet "Stå över 15 kast". För det går ju varken framåt eller bakåt.
Kan ses som något positivt egentligen. Beroende på om man är optimist eller ej. Eller också beroende på om man är korkad eller ej. För fan. Optimism i alla ära, men ofta är det nog bara naivitet. Ursäkta svordomen. (Fan)
Hur som... Att det inte gått bakåt kan ju faktist bero på att jag inte kommit vidare långt någonstans. Eller nä, några framsteg har jag nog gjort. Ja, optimist (korkad) som man är så tror jag nog att jag gjort några framsteg. Åtminstone på den ena fronten. Äh. Finns det ens flera "fronter"? Shit. Kan ibland känna mig lite patetisk som upplever det såhär. Någon som jag verkligen lagt märke till kanske bara uppfattar mig som en liten "blipp" på dennes radar. Vad vet jag egentligen? Lika bra att hålla hoppet uppe tills motsatsen bevisats. Återigen dilemmat. Är jag optimistisk eller bara korkad? Kanske behöver det inte vara antingen eller? Jag trivs som optimist. Om det per definition gör mig korkad -so what?! Vad bryr jag mig egentligen? Inte mycket. Ungefär som när man håller isär tummen och pekfingret typ tre centimeter för att visa hur litet eller stort någonting är. Så lite bryr jag mig. Tre centimeter. På en 800 meter lång skala. Ungefär.
Kanske skulle jag prova med att "negga" henne? (Läs "Spelet" av Neil Strauss för att lära er vad det innebär att "negga" någon.) Eller ska jag bara ignorera henne ett tag? Nä, det är nog för tidigt. Grejen är att jag vet att jag verkligen har ALLT att erbjuda henne. Och förmodligen hon den andra också. Frågan är bara hur jag ska få dem att fatta det. Borde jag ens försöka mig på båda två samtidigt? Är det ett tecken på osäkerhet? Hela denna texten är ju ett bevis på osäkerhet. Att jag ens behövde fråga mig själv om det var ett tecken på osäkerhet är i sig ett tecken på det jag nyss nämnde.
Ska nog skippa den ena. Känns inte som att det är värt det. Den andra verkar mkt bättre ändå. Och där har jag iaf fått lite TPI (även det ett uttryck hämtat ur boken "Spelet" som f.ö. är en väldigt rolig bok). Men jag behöver lite mer än det jag fått för att våga gå vidare. Och sättet jag framställer mig på. Är det verkligen jag? Jo, förmodligen mer mig än jag någonsin varit mot någon annan tjej jag försökt mig på.
Ovanligt lång text denna gång. Men det är väl en del som rör sig i huvudet antar jag.*

Imorrn ska jag göra mig av med mitt ynkliga försök till skägg. Och så ska jag klippa mig. Hoppas att återgången till normal kommer att uppfattas som att jag gjort något speciellt. Haha.
Billigt make-over-trick: Släpp allt. Låt folk vänja sig vid det. Återgå till det normala.
För det är ju trots allt förändringar som märks. Hoppas mina förändringar kommer märkas.


"Hej det är Albin, ska vi knulla?"